Torvalla urskog - juni 2008

Foto

Natur

Sommaren 2008 var en bra sommar. Vi var i skärgården och hos min far nere i Trollhättan. Jag minns att det var varmt. Min sambo var höggravid och hennes fötter svällde upp i värmen. Då var det skönt att komma upp till Östersund där det är lite svalare på sommaren. Gamlingarna var med. Min sambos mormor och morfar följde med upp. Det var lite av en tradition att göra resan till Östersund varje sommar. Och väl framme skulle gamlingarna köras runt till platser som de besökt som unga. Med på färden var även gammelfaster Anne-Marie. Vi var i Kretsloppshuset i Mörsil. Och så kyrkan i Mattmar såklart. Där var släktingar begravda.

Jag läste på om Östersund och upptäckte att det skulle finnas en urskog i stan. Jag tittade på kartan och tänkte att detta kan väl knappast stämma. Enligt kartan skulle urskogen ligga mitt i en förort. Jag åkte i alla fall dit på vinst och förlust. När jag kommer fram är jag mitt i ett radhusområde i Torvalla. Men var är reservatet? Jag kör runt och hamnar tillslut på en bussgata. Tvärstopp. Färden framåt hindras av ett bussstopp som endast en buss med sin höga markfrigång kan forcera. Jag backar fort som sjutton innan bussen dyker upp och placerar mig i en jobbig sits.

Tillslut parkerar jag i radhusområdet och fortsätter till fots. Snart hittar jag skylten till reservatet. Den är inbäddad i grönska och är omöjlig att se från vägen. Det finns inte heller någon skylt någonstans som visar var reservatet är. Jag misstänker att det här reservatet kanske inte har så många besökare.

Väl inne i skogen slås jag av häpnad. Detta är verkligen en urskog. Och den ligger bara ett stenkast från bussgator och radhus. Mina kort gör verkligen inte parken någon rättvisa. Det här är en riktig pärla. EN JUVEL! Så som vore jag i Narnias skogar. Det vimlar av djur. Plötsligt spärras stigen av ett jättelikt spindelnät. Färggranna blommor och flugor som surrar. Och mygg. Massor med mygg. Klockan börjar närma sig middagstid och kvällen närmar sig. Det är med en viss motvilja som jag lämnar platsen. Det kurrar rejält i magen och det är dags att återvända till hyrstugan uppe i Ås.

Läs mer om Torvalla urskog hos Länsstyrelsen.