Nipfjället, Idre - februari 2024
Foto
Natur
Jag och dottern är i Idre och åker skidor. Det är tredje gången jag är i Idre. Första gången jag var i Idre var när Carola vann melodifestivalen men låten Främling. Det glömmer jag aldrig.
Veckan börjar med fint väder för att sedan övergå till dimma. En av dagarna är det 15 sekundmeter och vissa av liftarna är stängda.
Idre har en ny gondollift där man tar av sig skidorna och sätter dem i ett fack på utsidan av gondolen för att sedan gå in och sätta sig på en bänk inne i gondolen. Man är helt skyddad från elementen inne i gondolen och bänkarna är stoppade och uppvärmda. Personligen tyckte jag dock att det var alldeles för varmt inne i gondolen.
I år har jag en ny skidhjälm med visir. Den funkar förträffligt. Jag kan ha glasögonen på och det är bara att fälla upp och ner visiret vid behov. Hjälm och visir skyddar även min panna som jag har fryst om de senaste åren.
Vi äter fondue i topp-stugan och för att komma dit blir vi körda i en vagn bakom en snöscooter. Jag blir barnsligt förtjust i hela upplevelsen. Framför allt nedfärden är nästan magisk.
Idre är inte som Sälen eller Åre. Det finns faktiskt inte så mycket att göra i Idre förutom att åka skidor och att gå ut på restaurang. Men något måste jag väl ändå hitta på. Jag har jagat rätt på en fjälltopp som jag vill besöka, Nipfjället. Det är dock vinter och det är lite oklart hur långt upp på fjället jag kommer med bilen. Jag har läst att det finns en sommarparkering och en vinterparkering. Detta visar sig stämma. På sommaren kan man köra mycket längre upp på fjället. På vintern får man nöja sig med att se fjället på avstånd.
Vi har varit i Himmelsfjäll och åkt skidor och jag och dotter kör den knappa milen till Nipfjället. Dottern är helt slut. Det ska visa sig nästa dag att hon är magsjuk och blir säng liggandes hela den dagen. Hon sitter alltså kvar i bilen när jag går ut för att fota fjället. Det är helt vindstilla och solen skiner. Det är galet varmt och härligt på Nipfjällets vinterparkering. Jag har endast en tunn fleece på mig men efter en kortare tur tar jag av mig den och har endast en t-shirt på mig.
Man ser flera olika fjäll ifrån parkeringen och jag är osäker på vilket av dem som faktiskt är Nipfjället. Idre fjäll känns lätt igen för där finns ett liftsystem. Den kala, snötäckta lite skarpa toppen är förmodligen Städjan. Så jag antar att det långsmala, snötäckta ”kullen” är Nipfjället?
Det har varit mindre folk än förväntat i Idre under sportlovsveckan. Några av dagarna har det rentav varit lite folk i backen. Är det räntehöjningarna och inflationen som slagit så hårt mot de skidåkande svenskarna?
Hemfärden påbörjas tidigt på morgonen, vi lämnar stugan redan 06:00 på lördagsmorgonen. Det är bokstavligt talat ingen trafik alls under den första timmen. Dottern har somnat men jag ser en älg och inte mindre än 4 tjädrar vid vägkanten. Jag ser att jag fått ett sms från familjen som vi delade stugan med. Var är min nyckel till stugan? Den ligger kvar in min väska. Detta är andra gången som jag åker ifrån den hyrda fjällstugan med en av nycklarna. Jag ringer till stuguthyrningen i Idre och det går bra att skicka nyckeln när jag kommit hem igen.
