Winchester. Jag har varit här många gånger och jag gillar verkligen staden. Mitt senaste besök julen 2015 var dock inte någon höjdare. Tur då att vi kan återvända en solig dag som denna. Vi åker bakvägen till Winchester. Alltså genom Hambledon och sedan vidare på småvägarna. Man närmar sig staden högt uppe på en ås och ser hela Winchester breda ut under sig.
Jag har av en slump fått reda på att det ligger en slottsruin, Wolvesey Castle, inne i Winchester. Hur kan jag ha missat detta? Jag har varit här många gånger. Vi lyckas hitta en parkering nära slottet. Annars kan det vara svårt att hitta en parkeringsplats här. Idag skiner solen och jag och dottern går till slottet. Min mor och styvfar sätter sig nere vid ån istället. Jag misstänker att de inte delar mitt intresse för gamla ruiner fullt ut. Eller inte alls? Ruinen ligger helt dold bakom höga murar. Hit hittar man verkligen inte av en slump. Man kan passera ruinen på bara några meters håll utan att ha den minsta aning om vad som finns innanför muren. Även ingången till slottet är väl dold. Konstigt nog kostar det ingenting att besöka slottet. Annars kostar allt i England nu för tiden. Det kostar 8 pund att besöka katedralen. Det är nytt och jag tycker att det är helt fel att ta betalt för att gå in i en kyrka. När vi kommer in i slottet ser vi att det är mer en ruin än ett slott. Det är ett av de minsta slott jag sett. Eller rättare sagt, en av de minsta slottsruiner jag sett. Men jag klagar inte. Dottern verkar ha roligt inne i ruinen. Och det är verkligen en ruin. Man får egentligen aldrig någon känsla av att vara inomhus.
Efter besöket i slottet går vi ner till ån. Dottern passar på att smyga sig på och skrämma farmor. Det går en ganska strid liten å genom Winchester. Det är super nice att gå längs denna å in mot centrum. Det är mycket folk på High street. Men den här gången är jag beredd och jag chillar. Jag passar på att springa upp till Arthurs runda bord. Tyvärr är den underjordiska delen avstängd. Vi går och fikar istället. Jag dricker en öl och äter chips. De andra fikar på ett mer traditionellt sätt. På vägen till bilen passerar vi Englands bästa pub, Wykeham Arms. Dottern är med så vi går inte in. Snart är vi på väg tillbaka till Portsmouth igen. Winchester har levererat. Igen.