Vagnhärads kalkbrott – juni 2019

Foto

Natur

Jag skulle ha fotat kalkbrotten i Vagnhärad på vägen ner till Nyköping men tog fel på avfarten och svischade förbi av misstag. Inga problem dock. Jag ska ju samma väg tillbaka och kör alltså ner mot Vagnhärad mot slutet av dagen. Så här i efterhand visade sig detta vara ett bra beslut för det första kalkbrottet visar sig bjuda på lite motstånd. Jag hamnar nere i centrum och snurrar och inser till slut att jag är helt fel. Jag skulle ha åkt in på Kalkbrottsvägen precis när man kommer in i Vagnhärad. Kalkbrottsvägen, DUHHHH! Vägen in på området går via en halvöppen hög grind. Det är lördag och det vore inte så bra om grinden skulle låsas medan jag är inne på området. Det är öppet innanför grinden och jag ser minst en person där inne. Jag stannar och kollar kartan. Man skulle kunna köra runt och ta sig in bakvägen. Jag ger mig iväg.

Det är bilar överallt. Varenda vänstersväng måste planeras. Det kommer bilar på den minsta vägen du kan tänka dig. Hur kan det vara så mycket bilar i en så här liten ort?

Plötsligt smäller det till och bilen åker rakt upp i luften. Någon typ av farthinder finns på vägen och det är helt och hållet omärkt. Vad i h*****e!

En grå mercedes har parkerar så att det inte går att köra in på området bakifrån så att säga. Men det skiter jag i. Jag har två lankor under röven som jag kan använda istället. Ben, alltså.

Jag får ett sms från en polare med en inbjudan till en ö-fest. Nästan exakt samtidigt ringer min mor. Jag känner inte för att prata just nu men svarar polaren med en bild som visar var jag är någonstans. Det är sammanlagt två kalkbrott på området. Jag börjar med det mindre brottet. Som de flesta brott är det höga och branta bergssidor som omger lagunvattnet nedanför. Jag hittar en fantastisk trappa i ena hörnet av brottet. Den klänger sig längs bergssidan och håller på att rasa ihop. Jag känner inget större behov av att pröva min lycka i trappen. De bilder jag tagit ovanifrån räcker gått och väl. Istället drar jag vidare till det större brottet. Nästa brott visar sig vara mindre intressant. Man syns dessutom nerifrån vägen där man står uppe på kanten med utsikt åt alla håll. Jag stannar inte länge utan letar mig tillbaka till bilen. Den här gången tar jag det varligt när jag kör över det lömska vägguppet.