Riddersviks strandpromenad - feb, sept 2024
Foto
Natur
Jag och dottern tar en tur längs Riddersviks strandpromenad en mulen lördag. Precis innan har vi varit på en loppmarknad som ligger i anslutning till herrgården. Det är ett litet hus utan uppvärmning som har de sedvanliga attiraljerna som ingen egentligen vill köpa. De har dock en del burkar men jag fastnar inte för någon av dem. Det verkar inte vara inne att samla på burkar just nu för priserna på burkar på Tradera är drastiskt låga.
Strandpromenaden ligger längs vattnet och man har besvärat sig med att bygga en lång brygga nedanför klipporna. Det finns även några sittplatser och till och med något bord längs vägen. Det är aktivitet ute på isen och en fyrhjuling plogar upp en väg som kan brukas av skridskoåkare. Vi kommer på några svanar som hittat ett hål i isen alldeles i strandkanten.
Om man följer promenaden i riktning mot Hässelby så tar det stopp vid Riddersviks Sjösällskap. Efter det är stranden ockuperad av privata tomter.
Det har runnit vatten ner längs berget på vissa stället och små frysta vattenfall har bildats mellan bryggan och berget.
Vi passerar ett ihåligt träd som ligger en bit uppe i en backe. Ingen av oss orkar riktigt gå upp till trädet för att titta närmare på det.
Jag kläcker en idé om att återvända hit i vår och ta några bilder av promenaden när löven har slagit ut och det blivit lite grönare.
Det dröjer ända till slutet av september innan jag faktiskt återvänder. Klockan är efter 18:00 på kvällen och solen håller på att gå ner. Jag parkerar på Riddersviks herrgårds besöksparkering. Det fanns en stor grop precis vid ingången till parkeringen redan i vintras som nu har blivit ännu större. Jag tar det försiktigt.
Solen står som en liten gulröd prick ovanför Ekerö på andra sidan fjärden. Det är rätt mycket folk som ska samsas på bryggkanten nere vid vattnet, folk som promenerar, joggare och galningar på mountainbikes.
Den här gången klättrar jag upp på klipporna ovanför bryggan. Det visar sig vara en bra strategi för jag får några bilder som tar in hela härligheten i form av den nedgående solen och bryggan som slingrar sig som en orm mellan klippa och vatten.
Jag fotar det ihåliga trädet igen men noterar att det inte upplevs lika dramatiskt när det har sin sommarskrud i form av löv på sig.
På vägen tillbaka till bilen hör jag och ser något som jag först tror är en bil men det visar sig vara ett gäng på mountainbikes. De kör alldeles för snabbt och jag är glad att jag inte längre befinner mig ute på bryggan.
Jag och dottern återvänder till platsen i början på december och blir abrupt stoppade av stängsel. Bryggpartierna ska renoveras och öppnar inte igen fören till våren 2025!
