Så vart det då äntligen semester. Pappa och dotter är på väg till Farfar utanför Trollhättan. Den här gången tar vi inte den vanliga vägen förbi Mariestad och Lidköping. Pappa har bestämt att det ska tittas på Karlsborgs Fästning. Alltså blir det väg 50 över Askersund och sedan väg 49 ner till Karlsborg. Jag tror inte att vare sig jag eller dottern har varit på den här sidan av Vättern tidigare.
Väl framme i Karlsborg så märker jag rätt fort att fästningen fortfarande brukas av militärmakten. Det är oklart var man egentligen får fotografera. Om man närmar sig fästningen norrifrån så måste man passera genom den gamla, stora porten. Det sitter ett trafikljus där och man kör igenom porten med bilen. Direkt när man kommer in är det i princip fotoförbud. Vi fortsätter alltså upp till Fästningsmuseet. Museet visar sig vara ett armemuseum i miniatyr. Jag förvånas över att dottern överhuvudtaget vill gå in. Man får fota inne på museet men jag vill ju fota fästningen!
Jag tar några kort utanför museet och kör sedan tillbaka norrut genom den stora porten. Väl där tar jag några kort på fästningen på håll. Jag vill inte gå för nära för jag vet inte om man får fota här. Det blir inte bra. Fästningen är väldigt långsmal och den saknar den traditionella centrala borggården. Den har liksom inte något riktigt centrum att fokusera på. Jag kör en bit åt vättern till men förlorar snart själva fästningen ur synhåll. Nåväl, åt andra hållet då? Kan jag köra runt fästningen innåt land och hitta en plats där? Nej. Militärområden överallt med skyltar var femtionde meter som tydligt påvisar fotoförbud. Jag vill inte riskera att hamna inför en krigsrätt med dottern i släptåg.