Grängshammars bruk - januari 2025
Urban Exploration
Industrier
Jag är i Borlänge för att vara med på en begravning. Släkten är samlad och vi har spritt ut oss på ett antal olika hotell i staden. Det har visat sig att hela stan är fullbokad pga stockholmare som är här för att åka skidor i Romme under jullovet. Jag fick boka ett hotell en halvtimme utanför Borlänge för att hitta ett rum till ett skäligt pris. Jag bor alltså en natt på Ulfshyttans Herrgård.
Som om det inte räckte med begravningen så ligger även min dotter på sjukhus och jag kommer inte i väg fören vid tre-tiden på fredagen. Det blir alltså till att köra i mörkret hela vägen från Stockholm till Borlänge. Det är mycket trafik men efter Avesta släpper det lite grann. Dock ökar den mötande trafiken och jag tvingas stirra in i billyktorna hos de hemvändande stockholmare som åkt skidor i fjällen.
Den sista biten går genom skogen och ödemarken. Inte en bil i sikte och det är mörkt som i en kolkista. Men månen är uppe och Venus ligger alldeles bredvid månen uppe på himlen rakt framöver. Det ser ut som något från en julkalender och känns faktiskt helt magiskt. Jag kommer in i Grängshammar och ser att det ligger ett gammalt bruk här med rester kvar av en gammal hytta. Stället liknar andra hyttor i Bergslagen där endast pelare återstår av den gamla byggnaden. Inte läge att stanna till och fota i mörkret. Kanske kan jag åka hit på lördagen.
Jag anländer till Herrgården vid sex-snåret och checkar in utan problem. Eter det samlas släkten för att äta middag ute på stan i Borlänge. Jag behöver alltså åter sätta mig i bilen och ge mig ut i mörkret. Jag är inte tillbaka vid hotellet igen fören vid 22-tiden.
Nästa morgon vaknar jag tidigt och duschar och packar ihop mina saker. Det äts en ovanligt stadig frukost i Herrgårdens matsal. Insidan på herrgården är faktiskt lika fin som utsidan.
Jag passerar bruket på vägen till Borlänge och stannar till. Det finns ingen parkering anvisad och jag tvingas ställa mig på en utfartsväg. Det är kallt och jag fotar snabbt.
Begravningen är en riktig käftsmäll och jag är helt utmattad efteråt. Som gjort då att sätta sig i bilen igen och köra de tre timmarna till Stockholm för att efter det spendera två nätter på sjukhuset tillsammans med dottern.
Men det var trevligt att träffa släkten och gamla vänner.
