Det är söndag i slutet av augusti. Jag och dottern undrar vad vi ska hitta på. Jag kollar in Google maps och tar fasta på området kring Rosersberg och Märsta. Jag hittar snabbt flera fina naturområden, en grotta och en övergiven plats. Strålande! Vi drar dit på en gång.
Först ut är Kettils Grotta. Den ligger alldeles vid vattnet i närheten av Rosersbergs slott. Tanken är att försöka komma så nära grottan som möjligt med bilen. När vi kommer till Rosersbergs slott så tar det stopp. Den väg som jag tänkt ta är avstängd. Det är dessutom något som händer vid slottet för det är massor med folk och parkeringen är nästan full. Vi har ingen lust att parkera vid slottet och promenera hela vägen till grottan. Vi kör tillbaka samma väg vi kom och tar in på en liten sidoväg för att försöka runda slottets ägor. Vägen är jättedålig och halvvägs, precis efter skjutbanan tar det stopp. En skylt som påvisar militärt område gör att vi måste vända igen. Vi överger alla tankar på att försöka ta oss till grottan och fortsätter till Märsta via E4:an.
Vi vill titta på fin natur i närheten av Steninge slott. När vi kommer till Steninge slott är det dock samma sak igen. Den väg som jag vill åka är inte tillgänglig för allmänheten. Vi trixar och kör runt och parkeringen vid slottet är en enda stor byggarbetsplats. Jag börjar lacka ur och börjar köra därefter. Jag över hör en dryg kommentar från en amerikansk familj på parkeringen som försöker gå ut framför bilen. Till slut hittar vi en väg bortom bygget bakom en lada som börjar helt oväntat vid en vändplan.
Vi kommer i alla fall en bit på vägen men vid naturreservatet är det stopp igen. En vägbom spärrar av vägen ner till både reservat och Västerängsudds Skans. Vid det här laget har vi gett upp och vi ställer helt sonika bilen vid bommen och börjar gå. Det är en bit att gå och vi har ännu inte bestämt oss för om vi vill kolla på naturreservatet eller Västerängsudds Skans. Jag pushar för det senare men dottern har hunnit bli både hungrig och tjurig. Det lutar i alla fall åt Västerängsudds Skans.
Men dagens problem är långt ifrån över. Västerängsudds Skans ligger någonstans i skogen ute på en udde och för att komma dit måste vi passera en hage med tjurar. Som tur är befinner sig merparten av tjurarna i den andra änden av hagen och vi lyckas slinka igenom hagen utan problem. Men var ligger skansen? Jag har ingen aning och udden är hyfsat stor. Vi går lite på måfå men hittar ingen skans. Vi är både trötta och vi har tröttnat på natur, vägbommar, tjurar och inte minst myggor. Vi vänder tillbaka hemåt. Då snubblar vi av en slump på skansen. Om denna lilla håla i marken verkligen är Västerängsudds Skans? Jag fotar eländet och vi går hela vägen tillbaka till bilen. Och ja, vi passerar hagen med tjurar igen.
Rosersberg och Märsta har jobbat mot oss från början ända fram till slutet och jag vill aldrig åka hit igen.