Så har det äntligen blivit dags att besöka den gamla kraftstationen i Grängesberg. Som jag har letat! Jag har varit i Grängesberg några gånger och ränt runt utan att ens komma i närheten. Nyligen såg jag på Youtube hur en känd svensk Youtuber besökte Grängesberg i sällskap med en person från trakten som hade god lokalkännedom. Jag kunde då se var den gamla gruvlaven var positionerad i videon och kunde utifrån det lista ut var de var någonstans. Efter det var det relativt lätt att hitta platsen på Google Maps. Det visade sig att jag varit och letat på helt fel ställen.
Kraftstation i Grängesberg är den del av den så kallade Övergivna Staden i Grängesberg. Gruvdriften i området har underminerat delar av byn och marken har sedan många år tillbaka börjat rasa in och stora sprickor har bildats. Man har alltså behövt flytta vissa hus för att de inte ska rasa ihop. Notera att jag skrev vissa hus, en del av husen har fått stå kvar och för det är jag såklart tacksam. Man skulle kunna likna situationen i Grängesberg med den som pågår i Kiruna fast i en mycket mindre skala. De som har kunskap om området vill påstå att det är förenat med direkt livsfara att besöka vissa platser och till och med riktigt luttrade urbex-folk är benägna att hålla med.
Det är en solig fredag i oktober och jag har tagit ledigt för att åka på en tvådagars fotoresa. Dagen hittills har fortlöpt smidigt och jag inleder med att ta ett sväng runt Grängesberg för att hitta ett lunchställe. Tyvärr hittar jag inget ställe som bjuder upp till dans. Jag bestämmer mig för att fota först och äta sedan. Jag har förberett mig noga och vet exakt var jag ska parkera. Efter det är det ca 5–10 minuters promenad in i den närliggande skogen. Inga stängsel är i vägen och det finns stigar att gå på. Snart ser jag kraftstationen skymta genom den täta vegetationen. Jag är endast ca en halv kilometer ifrån Grängesbergs tätbebyggelse.
Det här är en av de absolut sjukaste platser jag någonsin besökt. What a rush! Kraftstationen överträffar alla mina vildaste förväntningar. Vid första anblicken ser dock platsen fullständigt livsfarlig ut. Jag har läst på nätet att det finns sprickor i marken och kan omgående konstatera att detta stämmer. Det finns halvmeterdjupa sprickor i marken som fortplantar sig in i kraftstationens byggnad.
Jag närmar mig byggnaden med stor tillförsikt. Det går att få helt okey bilder utan att gå in i byggnaden. Stationen ligger helt nära en brant och utsikten ifrån brantens topp är hisnande. Det stora vattenfyllda dagbrottet ligger nedanför branten och på andra sidan brottet kan man se inte mindre än två av Grängesbergs gruvlavar. Jag vet att det ligger flera mindre byggnader i närheten och bestämmer mig för att utforska de först. En av byggnaderna ligger precis vid branten och väggen mot stupet har rasat ner. Det är märkligt att byggnadens solida tak av betong fortfarande kan hållas upp av väggarna av tegel.
Området mellan det mindre huset som ligger vid branten och den stora kraftstationen är översållad med flera meter djupa sprickor.
Jag avslutar med att utforska kraftstationen. Sidan som väter mot dagbrottet är betydligt mer solid än den sidan som man möts av när man kommer in på området. Jag gör bedömningen att det är okey att gå in i byggnaden ifrån den här sidan. Den här delen av huset har väggar och tak av betong och det finns även en trappa som utan problem tar en besökare åtminstone en våning upp i byggnaden. Jag ska erkänna att hjärtat slår lite snabbare när jag traskar runt inne i byggnaden. Jag gör ett helt varv runt byggnaden innan jag är nöjd. För nöjd är jag. Helt otroligt nöjd. Kombinationen av extrem urbex i samband med super tillgänglighet är helt enkelt oslagbar.