Kymlinge station Ursvik - november 2017
Urban Exploration
Tåg
Nej, den gubben gick inte. Men det visste jag ju. Det är dags att åka till Kymlinge tunnelbanestation. Jag orkar inte längre höra på allt tjat om att jag borde åka hit. När jag börjar prata om Urban Exploration i ett sällskap så är det alltid någon som tar upp Kymlinge station. Ingen har varit där, men alla verkar ändå vara experter.
Jag misstänker att jag inte kommer att få några bra bilder. Jag vet också att sannolikheten för att det finns en väg in till tunnelbanestationen är liten. Ändå åker jag dit. Som vanligt har jag förberett mig och vet exakt var jag ska köra in och var jag ska ställa bilen. Det står redan en bil på platsen när jag ful-ställer bilen vid en vägbom. Jag misstänker att ägaren till den andra bilen är den fågelskådare som står inne i skogen en bit bort. Han är utrustad till tänderna. Ett stort stativ och en stor vit fågelglugg.
Jag rör mig ner mot tunnelbanespåret. Tåget från Hallonbergen kommer ut i det fria en bit efter det att det lämnat stationen. Efter det åker det över fälten i Ursvik för att sedan åka in under jord igen precis där Kymlinge tunnelbanestation ligger. Kymlinge tunnelbanestation byggdes samtidigt som spåret men togs aldrig i bruk. Ända sedan dess har det pratats om spöktåget som passerar Kymlinge tunnelbanestation en gång varje år. När jag kommer fram ser jag direkt att det är kört. Stället är avspärrat med stängsel och taggtråd. Det passerar dessutom tåg här med jämna mellanrum. Jag bedömer det som högst olämpligt att försöka ta sig in på stationen.
Jag tar ändå några bilder. Låt dessa bilder få agera i ett avskräckande syfte. Jag har ingen som helst lust att klättra över taggtråd och riskera mitt liv på en tågräls. Min uppgift är att kartlägga, informera och att ta en och annan fin bild. Jag går ett varv runt platsen och hittar några dagbrunnar och några cementerade hål i marken. Det är rätt mycket folk i närheten. Ursvik är genomkorsat av spår och stigar. Det är många som promenerar och springer här.
När jag återvänder till bilen ser jag något vitt, blått och gult skymta genom träden. Men vad fan! Har någon ringt bengen? Det står faktiskt en polisbil parkerad precis bakom min bil. Bakluckan är öppen men inget polis är i närheten. Jag gissar att en polis är här och rastar sin hund. En ren slump alltså. Snart ser jag polishunden komma ut ur skogen och strax därefter hussen. Han pratar i telefon och jag hör om något gripande som ska göras senare samma dag. Han hälsar glatt när han ser mig. Jag byter skor och kör hem.
