Huddunge kyrkoruin - februari 2018
Urban Exploration
Kyrkor
Jag passerar ett gammalt sågverk som jag besök tidigare. Jag har dock glömt bort var jag såg det någonstans och jag har aldrig lyckats hitta tillbaka. Efter lite efterforsknigar via Google upptäcker jag att det inte är ett sågverk! Det är ett tegelbruk, närmare bestämt Sillbo tegelbruk.
Nåväl, nu till kyrkoruinen. Jag tänker köra in på en minimal parkering som ligger i anslutning till ruinen. Det ligger även ett litet hus där och det är oklart om det är privat mark. Det visar sig att snön är djupare än jag räknat med. Jag är nära att köra fast! Ve och fasa, så pinsamt. Jag lirkar med bilen och åker fram och tillbaka och lyckas ta mig loss. Bilen parkeras ute vid vägen. Better safe than sorry. Detta gäller speciellt när man håller på med UE.
Ruinen påminner starkt om vissa andra kyrkoruiner jag har besökt, bland annat Karls kyrkoruin norr om Norrtälje. Det enda som är kvar är en meterhög stengrund med halvhöga väggar. Jag har sett ett foto från platsen som togs 1992. Då stod det flera stora granar alldeles intill ruinen. Idag är platsen helt röjd från träd. Det är lite halvsent på dagen och solen börjar gå ner. Kameran är inställd på vivid colours. När jag tittar på korten ser jag att bilderna blir väldigt "blå". Jag bestämmer mig för att sluta använda vivid colour inställningen i kameran och börja fota manuellt igen. Jag har börjat använda Linux hemma och det finns ett gratisprogram som heter Darktable. Det fungerar ungefär som Lightroom men är gratis! Jag har tidigare använt Canons egna program, Digital Photo Professional 4. Men jag måste tyvärr säga att det är rätt dåligt. Möjligheten att ändra exponering, skuggor och högdagrar är begränsade jämfört med Lightroom. Det tar också mycket längre tid att exportera ut korten från programmet. Dags alltså att ge Darktable en chans.
Jag har installerat Linux på två laptops hemma. Jag kör Lubunto på en 10 år gammal laptop och Linux Mint på en betydligt nyare laptop. Dessa versioner av Linux är mycket lika windows i gränssnittet. När jag skriver detta gör jag det på min Linuxburk. Jag väntar på att Windows ska uppgraderas. En blå skärm påtalar att 9% av systemet har uppgraderats. Systemet har redan tuggat i 20 minuter. En och en halv timme senare är uppgraderingen klar. Jisses, hur har vi kunnat vänja oss vi detta?
