Jag är i Salatrakten och besöker sandbrott och är väl egentligen klar för dagen. Sätra brunn ligger alldeles i närheten och jag tänker spana in stället bara för att. Jag anländer till parkeringen och den är helt tom. Jisses, inte en bil och inte en människa i närheten. Jag går ur bilen och ser att den hantverksbutik som finns på området stängde klockan 15:00 vilket var för en halvtimme sedan. Sätra brunn är ett stort område med många, stora mycket fina hus i en gammal bruksmiljö. Jag går runt på området och ser inte en enda människa. Efter en kvart får jag den där Walking Dead känslan som ibland infinner sig på övergivna platser. Men detta är ju inte en övergiven plats! Det här är en turistattraktion under högsommar och industrisemester.
Illusionen störs till slut av en passerande traktor som körs av en yngling som jag antar sommarjobbar på platsen. Han tittar konstigt på mig när han passerar. Jag fortsätter genom området och möter faktiskt ytterligare två personer som sitter utanför ett litet hus som ser ut som någon sorts reception. Jag vet inte. Jag förstår inte den här platsen och hur den fungerar eller vilka den riktar sig till.
Bilderna i detta galleri får representera den känslan som jag fick på området. Ett stort slitet gammalt hus som fick mig att tänka på Hotellet i Psycho.
Det finns en liten loppmarknad i ett av de små husen som ligger nära parkeringen. Loppmarknaden är obemannad och det luktar mögel i huset där den hålls. Jag har nog aldrig sett en värre samling bråte. Som om man på måfå plockat prylar från en soptipp och sedan slängs in de i ett hus helt på måfå.
På vägen hem ser jag en bilolycka på stora vägen mellan Sala och Västerås. Olyckan har skett på andra sidan vägen och har skett helt nyligen. En bil står stilla och ryker och ur den andra bilen staplar en förare ut med osäkra steg. Det rör sig om en förare som inte hållit avståndet till framförvarande bil.