Detta är den sista platsen som vi besöker på en två dagars resa i Stockholms skärgård. Dottern är inte på humör idag och det går trögt. Vi hittar ingen parkering utan tvingas ställa bilen vid vägkanten. Jag kollar att det är fri sikt åt båda hållen. Precis när jag håller på att byta skor innan vi ska ge oss i väg kommer en man med en hund promenerandes på vägen. Helt otroligt. Vi står på en väg, helt isolerade med skog runt omkring oss. Mannen hälsar i alla fall och fortsätter utan att ifrågasätta vår närvaro.
Fortet ligger en bit inne i skogen och vi börjar med att ta oss uppför en brant, snöbelagd skogsbacke. Det är besvärligt och sista biten blir det något som nästan liknar bergsbestigning. Efter det följer ett avsnitt med sprängsten. Jag förmodar att detta är resterna av berget som sprängts ut för att ge plats för fortet. Vi kommer till slut upp på fortet och behöver gå runt halva fortet för att komma till ingången.
Besöket till detta fort skiljer sig markant från besöket till Byviksfortet dagen innan. Forten ser nästan exakt likadana ut men nästan samtliga förutsättningar har förändrats. Dottern är på dåligt humör, vädret är sämre, parkeringsmöjligheten är sämre, fortet är svårt att ta sig till, jag har glömt stativet, med mera, med mera.
En lustig detalj dock. Vi har redan tidigare idag spanat in några ovanligt stora fotspår både från en människa och en hund. Vi hittar liknande fotspår i fortet. Jag bedömer skostorleken till uppåt 47 - 48 i skostorlek. Vi har en teori om att det är en människa som förvandlats till varulv.
Vi tar en annan väg tillbaka till bilen och vi lyckas faktiskt med att hitta en ännu krångligare väg tillbaka till bilen. Det är djup snö och under snön är det vatten som vi desperat försöker att trampa i. Vi vet inte exakt var vi är och jag behöver plocka fram kartan i mobilen så att vi kan se att vi är på väg åt rätt håll. Den sista biten går brant nedför och vi tar hjälp av grenar och kvistar för att inte halka nerför sluttningen. Dottern säger dock att detta var roligare än att besöka själva fortet.
När jag byter skor igen vid bilen passerar en SL buss i 190! Sanslöst. Vi är mitt inne i skogen!
Vi avslutar dagen med en medhavd fika vid Bogesunds slott. Det är kallt och dottern är trött och har huvudvärk.